Skrivet av: klempt | maj 30, 2010

Getingboet skola

Ikväll var skolan på tapeten igen! Alla förståsigpåare bland läsarna i kvällstidningarna spyr galla över Björklund och hans skolpolitik. Alla kan ha en åsikt om skolan även fast det var 30 år sedan man själv gick där. Undrar ibland om skolan skulle se ut som den gör ifall alla föräldrar för en månad bytte plats med sina barn eller varför inte med läraren. Skulle de acceptera arbetsmiljön, läromedlen, maten, ljudnivån? Många skulle nog förstå att det behövs arbetsro och lite mer ordning. Vi lärare arbetar i denna miljö och försöker göra vårt bästa, men behöver bättre uppbackning. När har vi rätt att flexa till våra lektioner, glömma vårt undervisningsmaterial, hänga med våra polare, ta semester när vi vill?

Det har hänt något de senaste åren. Jag kan inte sätta fingret på riktigt när, men det har hänt. Eleverna ser skolan som ett tidsfördriv i väntan på att fritiden ska komma. De är väldigt informerade om sina rättigheter men inte sina skyldigheter. Vad hände med dygderna att t.ex. vara punktlig och ordningsam?

Maria Wetterstrand menar att svensk skola är bland den bästa i världen på att främja kreativitet och dialog. Vi är bäst på grupparbeten också. Men innehållet då? Det vi ska ha en dialog om eller grupparbeta om? Kunskap är något jag värdesätter och som jag förmedlar till mina elever dagligen. Inte bara kunskaper i det engelska språket, utan även i vardagsetikett dvs vanligt hyfs. Vart tog föräldrarnas ansvar vägen där?

Efter 27 år börjar tanken komma att lämna skolans värld, inte för att jag inte brinner för mitt ämne och mina elever utan därför att jag vill arbeta för att förändra skolan. Min förhoppning är att Jan Björklund får fortsätta ytterligare några år med sin stora uppgift – att reformera skolan så att eleverna inte bara är bra på kreativitet, dialog, grupparbeta – utan även på kunskap. Ett ord som betyder så mycket för så många. Ett ord som blivit ett skällsord i Sverige.

Att sätta betyg i klass 6 är inte att kränka elever, det är att ge dem ett förhållningssätt till sina studier som ska leda dem till en förhoppningsvis vettig yrkesutövning. Betygen är sedan många år tillbaka målrelaterade. Många verkar tro att de sätts godtyckligt; att vi lärare kastar tärning om betygen. Detta är inte fallet. Veckan som börjar nu är slutet på den tid då jag reviderat mina elevers resultat och jämfört dem med måluppfyllelsen.

Hur ska jag som elev förhålla mig till mitt arbete ifall jag inte vet hur långt jag har kommit  i förhållande till målen? De flesta elever i klass 6 vill ha betyg; ser dem ofta som motivationshöjare. För egen del gick jag i skolan på lördag i första klass och fick även betyg. Undrar vilken sorts människa jag hade blivit ifall jag hade sluppit detta?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: